MÅNADENS PROFIL – KRISTIN BJØRNØ

Kristin Bjørnø är en lysande stjärna i skoterbranschen och behöver egentligen ingen större presentation. Den 30-åriga friåkaren från Alta, Norge, har gjort sig ett namn genom sina imponerande prestationer och ständiga äventyr över Atlanten. Som ambassadör för Sk-idoo sentret i Alta, KLIM, Riderz_ab, Ca Pro Skis och Whiskeythrottle Powersports, kombinerar hon sitt arbete som projektingenjör med en passion för skoteråkning och motocross. Men vad krävs för att nå denna nivå? Vilka hinder har Kristin mött på vägen, och vad för framtidsmål har hon satt? Vi tar reda på mer om den inspirerande och alltid glada Kristin Bjørnø.

Vem är Kristin Bjørnø… Kan du berätta lite om dig själv, din bakgrund, din familj och var du bor?

Jag är 30 år, född och uppvuxen i Alta där jag bor tillsammans med min sambo och vår hund. Jag arbetar som projektingenjör på ett gruvföretag på en ö utanför Alta. Jag är utbildad maskiningenjör men har också arbetat flera år inom byggbranschen, vilket gör att jag arbetar med både mekaniska och byggtekniska projekt från början till slut. Det är en väldigt spännande arbetsplats där jag ibland också får köra skoter och flyga helikopter i arbetstid!

Ditt intresse för skoterkörning, hur har det utvecklats och förändrats över åren?

Jag har vuxit upp i en familj som alltid har haft snöskoter, men det var först när jag var 21 år och köpte min egen skoter som jag verkligen fick upp intresset och upptäckte friåkning. I början var jag mest bara fotograf, men ju mer jag vågade prova och ju bättre jag blev på körningen, desto mer hamnade jag framför kameran.

Du har flera ambassadörskap på båda sidor av Atlanten. Vad betyder dessa samarbeten för dig och vad har de inneburit för din karriär?

Dessa samarbeten är väldigt viktiga. Det är en stor motivation att veta att någon tror på mig och vill ha mig som ambassadör. Det ger verkligen en extra drivkraft att bli bättre. Det är också en stor ekonomisk hjälp – utan dem hade jag inte kunnat köra så mycket eller resa till Kanada.

Du har tävlat i både Hillclimb och Snocross med framgångsrika resultat. Vad lockar dig med dessa tävlingsformer, och kommer vi få se dig på startlinjen även denna vinter?

Min första tävling med snöskoter var Norgemästerskapet i Snocross i Alta. De behövde en deltagare till i damklassen för att få NM-status, så jag ställde upp på en lånad skoter utan att ha kört snocross tidigare. Säsongen efter köpte jag en cross-skoter för att ha något roligt att göra under veckodagarna eller när det var lite snö i fjällen.

Jag har alltid varit nyfiken på att prova Hillclimb, eftersom jag känner mig mer bekväm på en mountainmaskin än på en cross-skoter, och jag tycker att det är kul att tävla. När vi hade Hillclimb i Alta för två år sedan var jag självklart med. Jag har inte kört några tävlingar efter det, men tiden får utvisa om jag ställer upp igen i framtiden om det passar.

Som friåkare har du kört på många olika platser, inklusive Kanada. Vad är det som lockar dig med att köra internationellt?

Den största motivationen är nog att friåkning inte är tillåtet i Norge. Detta har tyvärr också lett till att det inte finns så många att köra med. Snöförhållandena är dessutom utan tvekan mycket bättre i Kanada.

Finns det någon plats som har varit extra speciell för dig att köra på?

Whistler i Kanada var en otroligt rolig plats att köra på. Planen var egentligen inte att köra där, men när vägen från Revelstoke till Calgary stängdes och jag missade mitt flyg hem bestämde vi oss för att köra åt andra hållet och köra en dag i Whistler innan jag flög hem från Vancouver. Det hade snöat i flera dagar innan, men den dagen vi körde var det klarblå himmel och upp mot 15 grader i fjällen. Det var en perfekt dag med massor av puder på morgonen och vårkörning på eftermiddagen/kvällen. Vi var ute i 13 timmar eftersom vi inte ville åka hem.

På sommaren kör du motocross för att hålla dig aktiv. Hur har motocrossen påverkat din skoterkörning?

Motocrossen har hjälpt mig att hålla mig i form, eftersom jag inte är så bra på att gå på gym på sommaren. Det är också ett stort plus att det är en typ av träning som är väldigt rolig. När det gäller själva skoterkörningen tror jag att motocrossen har hjälpt mig när det kommer till att styra skotern i luften. Även om skotern är mycket tyngre spelar kroppens position i luften stor roll om du behöver justera dig.

Det verkar som att du har tävlat i motocross också. Hur har det gått?

Jag började köra motocross när jag var 12 år. Efter det spenderades de flesta somrarna i Sverige där vi bland annat körde Nordcupen. Jag har aldrig ”satsat” på motocross utan varit med eftersom det var kul och socialt. Jag har kanske kört 200 timmar totalt de senaste 13 åren men har deltagit i några regionala tävlingar (Nordnorska mästerskapet) där jag har tagit förstaplatsen de gånger jag varit med. Det är kul att fortfarande göra bra ifrån sig, även om man inte kör så mycket och börjar bli äldre. Nu har jag sålt crossen för att finansiera några av resorna till Kanada. Jag kommer inte köpa en ny i år eftersom vi ska bygga garage, men det är mycket möjligt att jag köper en ny nästa sommar – jag vill inte sluta ännu.

Vad har du för framtida mål inom skoteråkningen?

Jag vill bli så bra som jag kan bli och nå samma nivå som några av killarna. Jag vill också bli betraktad som en duktig skoterförare, inte bara som en tjej som är bra för att vara en tjej.

Du är uppenbarligen väldigt duktig bakom styret. Har du några tips till andra som vill utveckla sin körning?

Tack för det! Det första tipset är att inte vara rädd för att prova! Kör med personer som är bättre och som kan visa eller säga vad du kan förbättra om du vill testa något nytt eller inte lyckas. Det hjälper också att få någon att filma, så du lättare kan se vad du behöver göra annorlunda.

Friåkning är populärt men också omdebatterat. Hur tycker du att skoteråkare ska tänka och agera för att undvika förbud och avstängningar?

Kör inte nära stugområden, kör utan högljudda avgassystem, välj en annan plats om du ser skidåkare eller renar. Respektera att andra kan ha en annan syn på snöskoterkörning än du har och ta hänsyn till det – naturen är stor nog för alla.

Vi avrundar med tre snabba frågor!

Vad kan du inte vara utan på en skotertur?
Någon att köra med. Jag kör aldrig ensam eftersom man aldrig vet vad som kan hända. Jag har också alltid med mig Powerade och choklad.

Mest minnesvärda ögonblick bakom styret?
Första gången jag vågade landa på sidan med skotern utan att hoppa av i Riksgränsen. Jag var med ett gäng som var väldigt motiverande och ibland verkade det som att de ville att jag skulle lyckas mer än jag själv ville. Det är ett ögonblick som fångades på film och som alltid får mig att le när jag ser det i efterhand.

Vad ser du mest fram emot under denna säsong?
När jag den 5 mars är tillbaka i Revelstoke, Kanada och ska vara där i fem veckor – jag ser verkligen fram emot det. Jag ser också fram emot vårkörningen på Riksgränsen, som alltid är en höjdpunkt och en fin avslutning på säsongen.

Vi vill tacka Kristin Bjørnø för att hon tog sig tid att dela med sig av sin inspirerande resa och sina insikter. Vi önskar henne all lycka med framtida äventyr och ser fram emot att följa hennes fortsatta framgångar bakom styret.

Tack Kristin! 

Läs fler Reportage

Följ Kristin Bjørnø på INSTAGRAM