Sledtrax testar
LYNX 49 RANGER ST 900 ACE – AVGER SLUTRAPPORT
Vinterns skoter var som ni vet ett annorlunda kort för undertecknad. Mångsidigheten i en maskin med flera strängar på sin lyra har helt klart kommit till sin fulla rätt. Men visst har saknaden av en specialist i lössnön infunnit sig när kung Bore verkligen bjudit upp till dans. Det är i alla fall hög tid att avge slutrapport för Lynxen, för nu tinar det för fullt ute och det vita guldet försvinner sakta men säkert.
Esset i rockärmen på Lynx 49 Ranger St 900 Ace är den superkompetenta Ace fyrtaktsmotorn. Tyst, bekväm och lagomt mycket med kraft, och en bränsleförbrukning som utesluter täta stopp vid soppamacken. När motorn var alldeles ny ville den ha ca 1,8 liter milen. Men det ändrades fort. Den har inget speciellt inkörningsprogram men allt efter som sjönk förbrukningen. Snittet över säsongen slutade på imponerande låga 1.5 liter per mil. Då har vi i de tyngsta dagarna lyckats pumpa igenom dryga 2.7 liter milen för att senare kunna glida på hårdspår, och ibland med pulka bakom, och få ett snitt på låga 1,3 liter per mil under dagen. Givetvis är remslitage något som är intressant nu när maskinen gått 100 mil.
Den ser ut som ny. Slitaget på en maskintyp som denna brukar vara minimalt, och ske under påfrestning med någonting bakom maskinen. Men trots mycket pulkdragning och en och annan tur med timmerdoningarna ser den ut som ny. Självklart justeras den med jämna mellanrum, för att uppnå längsta möjliga livslängd.
Vi har dragit en hel del pulka bakom maskinen och det har fungerat alldeles utmärkt. Variatorerna är väl kalibrerade och körning i bara ett par kilometer i timmen fungerar lekande lätt. Med ett härligt bottenvrid så följer både pulka eller lättare lastade timmerdoningar med hur fint som helst. Kylningen av motorn är något som man inte behöver hålla koll på i tid och otid då den utöver vätskekylningen är utrustad med en elfläkt. Här får man bara se upp med slidsen så man inte bränner dem. Lynxen är tyvärr inte utrustad med isrivare, något som vi saknat de riktig hårda morgnarna på skaren. Trots avsaknad åkte det aldrigt dit några rivare. Visst har det luktat bränt, men det fungerade över förväntan med alla boggiehjul som Lynxen är utrustad med.
Förarmiljön och körställningen är det inget fel på hos 49 Ranger. Man åker väldigt bekvämt på den väl stoppade dynan. Här kan man sitta hela dagen utan att känna träsmak i rumpan. Styret är lämpligt högt för att smidigt välja mellan stående eller sittande ställning. Helst sitter man i den mån det går för att skydda sig från vind och snö bakom den väl tilltagna rutan. Den har varit till stor förnöjdhet kalla dagar när man varit ute för att spana efter vilt på skogen. De två körpogrammen Sport och Eco skiljer sig markant åt. När Sport är intryckt hoppar maskinen iväg vid minsta touch på gasen, för att i Eco-läget vara hur lugn och beskedlig som helst, i vissa situationer alldeles för sävlig för undertecknads smak. Så i slutändan är det Sport-läget som hamnat som körpgram i ungefär 99 procent av all åkning.
Packmöjligheter
Med det stora lastracket som 49 Ranger är utrustad med kommer man långt. Men med vår låda på 110 liter i Linq-systemet rymmer man verkligen mycket. Tack vare den har vi sluppit kånka med ved inne i pulkan. Här har vi rymt ved för en heldag ute och lite därtill.
SAMMANFATTNING AV MASKINEN
Om vi kikar tillbaka, sett över den gångna säsongen, har “fyrnian” fungerat ypperligt. Det är inget fartmonster, men den har utan problem löst de flesta av vinterns utflykter med bravur, med endast ett par fadäser. Förväntningarna var kanske inte de högst ställda med tanke på maskintyp. Istället blev undertecknad glatt överraskad över hur pass mångsidig och ändå rolig att köra en sån här maskin kan vara. Nu porlar det rejält i dikena och kalfläckarna här och där växer sig större var dag. Med det sagt tackar vi Lynxen för den gångna säsongen och hoppas att sommaren svischar förbi med rekordfart.
Läs fler Sledtrax Testar
Kontakta din lokala LYNX handlare:
