LYNX BOONDOCKER DS 3900 850 E-TEC – INTE ETT HELT PRICKFRITT PROTOKOLL!

Fantastisk körning, stora leenden och nån liten svordom har vi hunnit med under denna historiska vinter. Lynxen har imponerat på många sätt men även solen har fläckar och det är därför vi gör dessa långtest, för att få svart på vitt hur maskinerna fungerar. Nu är det hög tid att gå igenom dom första 40 milen på Lynx Boondocker DS 3900.

Redan i slutet av november började snötäcket nå ett körbart djup på sina håll. Nu kliade det inte så lite heller i gastummen, Lynxen kom ju trots allt kring skoternsdag och har väntat sedan dess på att få rastas.
När vi så äntligen kommer in i december var det dags att leta sig till snön i norrbottensskogarna.
Och till en början känns maskinen otroligt bra, lite rå i motorn men för varje kilometer går den lite bättre.

Första snön vi kör i har ett otroligt fäste och när man står långt bak på maskinen ställer den sig rakt upp, kanske lite väl lätt.
Det är klart underhållande även om man börjar fundera hur klättringsegenskaperna kommer att vara, samt om den nya stänkskärmen kommer att hålla för misshandeln. Maskinen känns oerhört lättkörd och variatorerna känns rätt bra för att vara helt standard.

Tyvärr hinner vi inte långt på vårat långtest innan första missödet är framme. Efter en paus i skogen är det dags att åka vidare, sedan kör jag och rundar en gran på full gas för att vända snabbt. När vändningen är klar och gasen släpps rasslar det till lite. En första tanke var att det är mattan som behöver spännas och att ljudet kom från att den kuggade över.
Vid inspektion känns mattan rätt spänd och jag bestämmer mig för att fortsätta en bit för att känna efter om det var mattan eller något annat. Jag kommer dock bara tio meter och sen rasslar det till ordentligt, då går det upp ett ljus och misstankarna går direkt till variatorremmen.
Vi öppnar sidokåpan och mycket riktigt, här är det bara slarvor kvar av variatorremmen. Tyvärr har remsprängningen även slagit hål i baljan som fick lagas med några kattstrypare tills vidare.

3,3 mil på första remmen, hur ska detta gå tänker vi? Efter lite prat med Sixten Nilssons motorservice i Boden fick vi några tips på en “första hjälpen” lösning. Sidokåpan byttes mot en ny, för att sedan tätas ordentligt mot chassit för att inte dra in snö i gliporna.
Men boven i detta drama var faktiskt fästet till variatorskyddet som tagit i remmen, detta fästet bockade vi ner för att öka avståndet mellan rem och fäste. Då bockas även den vassa kanten ner och kan inte hugga fast i remmens räfflor.
Efter detta har vi också varit noga med att se till så remmen varit ordentligt spänd, och kan inte kasta ut lika långt som tidigare.

Efter dessa åtgärder kunde vi köra över 40mil på andra remmen innan den började på att fransa upp sig. Vi har inte heller varit snälla mot den remmen eftersom vi har haft så grymt mycket lössnö att åka i, det går helt enkelt inte köra snällt när man har så kul!

Här har vi tagit ett stormsteg i rätt riktning med några enkla åtgärder.
Lynx har efter detta gått ut med ett servicemeddelande där det är ytterligare åtgärder som görs. Bra Lynx, ni tar verkligen kunderna på allvar!
Efter att vi gjort uppdateringarna har oron släppt och vi kan koncentrera oss på att jaga puder helg efter helg.

Skidresen som var lite oroväckande lätta att göra har vi lärt oss att tygla allt eftersom man lärt sig hur Lynxen fungerar. Placerar man vikten långt bak reser den verkligen lätt och mycket, men om man istället står längre fram kan vi ha kontrollerade lyft av skidorna.

Även riktigt branta passager går överraskande lätt när man kommit på tekniken. Sen kanske det är till fördel att undertecknad är kort och har lättare att fördela vikten långt fram.

Det finns ytterligare åtgärder man kan göra för att hålla skidorna på marken. Det ena är att flytta balataremmen för att göra den kortare och dra ihop boggin framtill en aning. Det andra är att sänka styret för att även sänka tyngdpunkten på kroppen när man kör.

Vi har valt att sänka styret ungefär tre centimeter genom att montera en fyra tums styrhöjare från Cheetah bars. Vi monterade även deras styre med det passande namnet Boondocker 2,0. Här har vi gjort en liten specialare och monterat reglagen så nära mitten som möjligt, för att sedan kapa av styret och att göra det smalare. När vi flyttat in handtagen mot mitten kapade vi också av original hooksen.
För att ersätta dem har vi köpt begagnade Polaris hooks som har 90 graders vinkel, fördelen är ännu bättre grepp och händerna kan inte glida av styret lika lätt.
Det lägre styret hjälper mer än man kanske skulle kunna tro med att hålla skidorna på marken, och nu har man större kontroll över maskinen.

Lynx har en tuff design på Boondockern direkt från fabrik, men här kände vi ändå att vi ville göra en liten egen design. De delar med beige färg eller om det är guld plockade vi lös och lackerade om, i en vit kulör.
För att matcha upp det kontaktade vi wrappington i Sundsvall som är specialister på dekaler.

De klistrar allt som dekaler fäster på och vi visste att dom är duktiga på det dom gör sedan tidigare.

Efter att vi sett ut ett dekalkitt som egentligen är tänkt för en pickup på deras hemsida, kontaktade vi ägaren Patrik Berglund. Vi berättade vad vi hade tänkt oss samt skickade en grov skiss som visade lite tydligare på maskinen vad vi ville uppnå.

Kort därpå fick vi ett mail med ett förslag från Patriks kollega Henrik som kändes riktigt bra, endast några mindre justeringar ville vi göra och sedan var det klart för utskrift.
Lynxen rensades på originaldekaler och wrappingtons dekalkitt monterades, deras dekalfilm var väldigt lättarbetad och resultatet blev superbra utan några luftbubblor. När alla dekaler var på plats gick vi ett varv med varmluftspistolen för att värma fast dekalerna ordentligt, över hörn och vinklar.

Numera är Lynxens färgschema mer passande för den Finska sisun i vitt och blått, vi är supernöjda med resultatet och än en gång har fåfängan fått segra.

Maskinen har verkligen leverat och förutom lite remproblem har vi lyckats köra sönder ett luftfilter. Definitivt inte maskinens fel, dock är dessa luftfilter väldigt utsatta på BRP och hade med fördel kunnat vara förstärkta från fabrik.
Som tur är finns det som tillbehör och vi har numera monterat de förstärkta istället som ska tåla lite mer stryk. En snabb och enkel åtgärd med endast tre skruvar per luftfilter som behöver lossas.Skråegenskaperna har förbättrats flera gånger om mot föregångaren. Och när man kommit underfund med tekniken kan man åka där det är ordentligt branta slutningar. Smalare sidokåpor och fotsteg har verkligen förbättrat dessa egenskaper på Boondockern.

Nu fortsätter vårat långtest och vi har även lite tillbehör som kommer att monteras som ni kan läsa om i kommande artiklar. Nu fortsätter puderresan med Lynx Boondocker DS 3900!