SKI-DOO SUMMIT X 850 E-TEC 165″ – FÖRSTA REPORNA OCH MILEN ÄR GJORDA

Äntligen har vi fått lägga dom första milen med vår nya Summit 850, smidighet, effekt och ren körglädje har vi fått. Trots det finns det en del saker som vi tror går att justera och förbättra. Dels för att anpassas efter föraren men även för att släppa lös maskinens fulla potential. Här kommer dom första intrycken.

Under trettondagshelgen riktades snökompassen västerut mot Klimpfjäll, i hopp om att finna lite snö.Innan helgen hade det stormat rätt hårt i fjällen, även snön hade fallit i rikliga mängder. Och förutsättningarna för att hitta bra åkning såg tämligen ljusa ut.
Väl på plats i fjällen visade det sig att väderrapporten stämde och det fanns gott om snö, på rätt ställen…. Där det hade stormat på kalfjället hade det mesta av snön blåst bort.
Men Summiten är inte den maskinen man väljer för att köra efter kalfjället med, och vi letade oss snabbt ner i skogsområdena där snödjupet var desto bättre.

Den som kört föregångaren i T3 utförande vet att den är otroligt lättlurad och medgörlig. Trots det har Ski-doo lyckats gör G4 chassiet ännu mer lättarbetat. Trots vanan på föregångaren känns det att det krävs tillvänjning av det nya chassiet. Det man gjorde med fötterna på ena sidan av fotsteget tidigare, kan man nästan göra med fötterna på varje sida nu.
Vid riktigt brant skråkörning vill man dock fortfarande stå på innersidan för att känna full kontroll över maskinen. Det är dock en markant skillnad mellan 154″ och 165″ vid skråkörning. Och här drar 165an det längsta strået eftersom den inte strävar riktigt lika mycket upp mot toppen av backarna, som den kortare Summiten vill göra.
Mellan XM och G4 chassiet har det ändå blivit betydligt lättare att hålla ner nosen vid skråkörning om än den har lite tendenser att vilja uppåt.

Styrhöjaren som sitter original är hela 19cm lång och många har nog tänkt att det är i högsta laget. Men faktum är att styret inte är speciellt högre än hos konkurrenterna, utan här slutar plasten längre ifrån styret vilket gör att det ser högre ut än det är.Är man lång kan nog originalhöjden vara lämplig.
Men är man som mig en bit över 170cm vore en sänkning av styret kanske inte så dumt.
Vi kommer att sänka styret för att se om det kan förenkla körningen för kortare personer. Min egen teori är att man får mer styrka i armarna med lägre styre, samtidigt som det kommer att bli naturligt att stå en aning längre fram. Att stå längre fram är nått som förhoppningsvis gör det lättare att skråa riktigt brant och hålla ner fronten på maskinen. Teori och praktik, vi kommer att testa skillnaderna under säsongen och återkomma till styrhöjden.

Redan från första början har motorn gått riktigt bra, och så fort det är fäste får man hålla i sig ordentligt för att inte tappa skotern. Gasresponsen som vi upplevde på demomaskinerna i våras sitter verkligen kvar i produktionsmaskinerna. Här är det verkligen ett kraftpaket som Rotax tagit fram.

Trots att maskinen fortfarande är i inkörningsläge går den otroligt bra, men soppa och oljeförbrukningen är rätt hög. Första 15milen har snittförbrukningen legat runt 3,5liter milen, trots en hel del enklare transportkörning.
Vore det ren puderåkning är det en låg förbrukning och det ska bli intressant att se vad snittförbrukningen under vintern hamnar på.

Förbrukningen bör sjunka efter inkörning, samtidigt har snön tilltagit rejält på senaste veckorna, vilket borgar för tyngre körning och högre förbrukning.
Ja som ni kanske förstår får man ta förbrukningssiffrorna med en nypa salt, då det varierar väldigt mycket på körstil och före.
Och att motorn går bra skvallrar varvräknaren om som visar att maskinen övervarar. I varvtalsloggen är vi uppe i cirka 8300rpm trots att vi bör ligga på cirka 7900rpm, här behöver vi helt klart mer vikt på ramperna i variatorn. Mer vikt bör ge mer fart i grejerna samtidigt som man slipper övervarv och motorn får jobba där den är som starkast.

Tordsmotorservice har redan tagit fram vikter får att få bukt med varven och deras kunder får dom gratis. Otroligt bra även om vi kan tycka att den bollen borde ligga hos BRP och inte handlarna. Den som känner att det kan vara besvärligt att ändra vikter i variatorn kan vara lugn. Den nya P-DRIVE variatorn är bland den mest lättjusterade vi varit med om. Man lossar endast på en skruv på viktarmen, och monterar tillbaka den med en bussning som är olika tung beroende på hur mycket man vill lasta på.
Vi kommer att lasta på mer vikt nu och se om vi kan tygla varven på den råa kraft som finns i E-TEC 850. Och om man får tro ryktena kommer maskinen att gå ännu bättre med rätt variatorvikter och varvtal, spännande!
I övrigt har vi inte haft några konstigheter med Summiten under dom första 20 milen, och den levererar en otrolig körglädje. Greppet i mattan är smått brutalt och hittills är det endast när det är för lite snö som den tappar greppet.
I nästa artikel testar vi hur förändringarna på styrhöjaren och variatorn påverkar maskinen. Små justeringar görs alltid för att individanpassa skotern efter tycke och smak. Trots det är det inte maskinen som sätter gränserna om vi säger som så……
Ride safe!!