SKI-DOO SUMMIT X 850 E-TEC 165″ – LITE BARNSJUKDOMAR?

Hur är det egentligen med en helt ny skoter som precis lanserats, är allt noga utprovat och testat ordentligt för att man som kund skall känna sig trygg med ett nyköp? Ja det måste vi ändå säga att man kan vara med dagens maskiner. Hittills har Summiten imponerat ordentligt på oss även om vi stött på lite patrull under resans gång.

Sedan förra artikeln har vi hunnit lägga lite fler mil på maskinen och inkörningen är i princip över, endast 7% återstår efter drygt 35 mil. Vi önskar att vi hade fler mil på maskinen vid det här laget, men lite problem samt den återhållsamma snömängden närmare kusten har satt stopp för det.
Därför har vi på senare tid lagt krutet på en vidareutveckling av snödansen som vi tror kommer att gå hem hos kung Bore.
Inkörningstiden tar cirka två fulla bränsletankar som håller 36 liter bränsle, nu har vi kört upp betydligt mer bränsle än så och har lite kvar av inkörningen.

Utseendemässigt har det hänt en del saker sen sist, numera är maskinen helt Turkos med vita originalloggor och borttaget ”läppstift” längst fram på huven. Dekalkittet kommer från SCS unlimited som samarbetar med BRP och passformen håller högsta klass här. Väldigt basic utseende som ändå sticker ut med den något ovanliga färgen.

Sista milen har gått lättare i och med att snön blivit kompaktare, och då tar inkörningen lite längre tid eftersom det förbrukas mindre bränsle.
Trots att det är några procent kvar har motorn blivit piggare och piggare med tiden, allt eftersom vi fått mer timmar på motorn. Faktum är att den går så pass hårt redan, därför har vi har svårt att tro det kommer bli någon större skillnad när inkörningen är helt avklarad.

Det har pratats mycket om effekten i nya 850 rovan och vi har tidigare berättat att vi haft lite ”lyxproblem” med övervarv. Max effekt i nya motorn ligger vid 7900 varv per minut. Under dom första svängarna vi bekantade oss med varandra visade varvtalsloggen på närmare 8400 varv. På tok för högt alltså, och ett tecken på att det krävs tyngre vikter i primärvariatorn för att ”hålla” emot lite.
Vid övervarv tappar man också effekt, därför bör man se till att motorn får jobba på rätt varvtal där den är som starkast.
Tordsmotorservice i Bredåker har tagit fram egna vikter till P-Drive variatorn som deras kunder får till sina maskiner.
Monteringen av dessa vikter är busenkel och man lossar endast en bult på viktarmarna. För att sedan sätta en ”bussning” på bulten som gör den tyngre, sen är det bara att skruva tillbaka bulten så är man klar för att köra igen. Nästa sväng vi gjorde med tyngre vikter på plats var en riktigt häftig upplevelse, nu vaknade verkligen maskinen på riktigt. Den matar på betydligt hårdare än tidigare och det blev en riktig aha-upplevelse, fanns det såpass mycket kvar att hämta ur maskinen!!
Man började genast spekulera i vad nya kurvor på vikterna och annan helix skulle kunna göra, går det att hämta ännu mer? Förmodligen, det blir spännande att se vad eftermarknaden kommer fram med för variatorprylar.
Kör ni en ny Summit 850 med övervarv och originalvikter kan vi varmt rekommendera att vikta på, mer Bang for the Buck är svårt att hitta.

Hur var det då med en helt ny maskin för året, finns det några barnsjukdomar att tala om?
Ja lite problem har vi trots allt haft och bland det första som hände var att en rem gav upp i tidigaste laget.
25mil kom vi på första remmen vilket inte är godkänt, här känns det som det behöver göras justering i variationerna för att få bukt med det. Just den här gången var det ett svart streck längst ner på sekundärvariatorn, vilket tyder på att den växlat ut max samtidigt som den slirat på skivorna.
Vår högst egna teori är att man behöver lite styvare sekundärfjäder som håller emot bättre samt en snabbare backshift.
Mer pulver i motorn i ett helt nytt lättare chassi kräver sina kalibreringar för att lira optimalt. Och vi tror inte det är någon större grej att få bukt med remproblem utan det krävs mer arbete med variatorerna. BRP hade gärna kunnat vara mer aktiva i denna fråga för att hjälpa kunderna, det återstår att se om det kommer en servicebulletin på variatorerna.

Har vi stött på några mer bekymmer under resans gång? Ja det har vi faktiskt gjort men om det är en barnsjukdom eller inte låter vi vara osagt då vi inte vet hur det ser ut för andra Summit-ägare. Det började med att vi trodde att mattan sträckt ut sig en aning och började kugga på drivhjulen. Inget konstigt med det tänkte vi, men trots att vi sträckte mattan ville den fortsätta kugga efter en stund.
Till slut såg vi att det inte var mattan som blev längre utan det var boggien som hade börjat böja sig. Allt eftersom vi spände mattan och fortsatte körningen böjde boggieskenorna sig mer och mer. När boggieskenorna väl hade börjat böja sig var dom ordentligt mjuka och det dröjde inte länge innan vi hade två bananformande boggieskenor.
Vi har ingen aning hur vanligt det här varit på årets Summit 165or eller om vi har haft rejält otur. Vi kan inte heller skylla det på hård körning eller några hopp att tala om.
Vi saknar förstärkningskitt till dessa skenor som BRP har till tidigare årsmodeller och nu åker vi på att byta ut dessa istället.
Om man jämför skenorna i år med de som sitter på T3 modellerna ser man att det blivit betydlig ihåligare i år. Lägre vikt men också svagare?
Nu byter vi boggieskenor och ser fram mot en lång och härlig vårvinter istället.

Trots några bakslag är vi riktigt imponerade på Ski-doos nya G4 plattform tillsammans med den smått galna kraften i motorn. Den här får definitivt konkurrenterna se upp för.
Vi fortsätter vårat långtest och laddar för en lång vår nu när äntligen snön har hittat fram.