Vinterns busigaste maskin från Lynx stavas Boondocker RE 3700 Shorty! Märkets enorma utbud av maskiner har expanderat ytterligare i storlek. Självklart är denna konstellation helt rätt i tiden, då 146:or blivit allt mer efterfrågade och de riktiga lössnömonstren har fått backa en aning i sin till synes omättliga popularitet. 146 tummarna har börjat att vinna tillbaka mycket av sin forna glans.
Syskonmodellen Lynx Boondocker RE 3900 Shorty har funnits i två säsonger med kort bakända och en smalare framvagn med riktigt potenta stötdämpare. Ska ärligheten fram så har inte undertecknad funderat så mycket på en ”Shorty” konstellation av Boondocker RE 3700 då busfaktorn i den ”vanliga” versionen, utan den smalare framändan och det kortade chassit, är otroligt lekfull. När BRP dock presenterade denna nyhet föddes ett habegär av rang. Sledtrax hade förmånen att testa RE 3700 Shorty i natursköna Gautosjö ett par dagar, med sol nära på dygnet runt, och förtrollande förhållanden. Häng med, för nu kör vi!
Vid en första anblick känns maskinen inte direkt ny på något sätt, vilket den heller inte är. Allt har vi sett tidigare som sagt, men inte i 146 tum. Den guppslukande pps2 boggie är kvar. Fram som bak sitter de kända och väldigt potenta kashima coatade Kyb-stötdämparna. RE 3700 Shorty är förstärkt lite varstans och man har i vanlig ordning inte sparat in på gods. Det gör den en aning tyngre än sina konkurrenter. Men innan man viker något på denna best så får man ta i med hårdhandskarna.
Lynx Boondocker RE 3700 Shorty är en fullkomligen vild historia. Är huvudintresset att balansera på matta utan att använda skidorna till något annat än att vinka med, ja då har man hamnat helt rätt. Det är nästan löjligt roligt att åka runt, runt på rulle utan att släppa ner medarna. De 64 mm höga kammarna ser till att fästet mot underlager är förträffligt i både lösa och hårdare förhållanden. Körglädje är något som verkligen är paketerat fint i RE 3700 Shorty. Vill man utmana sig själv att hoppa så har den allt man kan önska. En boggie som sväljer alla de ojämnheter. Den blir faktiskt trevligare efter knöliga partier ju hårdare den pressas. Det enda som talar emot är den smala framvagnen på 36 tum då leden börjar svänga rejält. Men notera att det bara gäller på leden, för den smala framvagnen väger upp nästan all annan körning med sin smidighet. Hopp och dropp är även det en baggis för Lynxen. Det är i huvudet på en själv som begränsningarna sitter när man äntrat den finska sisun i form av RE 3700 Shorty. För en plattlandning eller två bekommer inte maskinen nämnvärt.
850 E-TEC STILL GOING STRONG
Under huven hittar vi BRP:s 850 E-tec som gör sin sjätte säsong. Den är inte på något sätt omodern och kraften finns där kan vi lova. Gassvaret är distinkt och skickar maskinen på en hundradels sekund i blixtrande fart framåt. De 165 hästarna som ligger smidigt paketerat under motorblocket gör fortfarande sitt jobb med bravur.
Är man ute efter en extrem maskin åt alla håll har man hittat rätt. Den gör inte bort sig i djupsnön trots att man får satsa lite mer än vad man är van för att nå de höga höjderna i djupare snö. Älskar man att ladda i hopp eller hängdrivor så är den som klippt och skuren för att klara den uppgiften. Efter en långhelgs åkande på riktigt finsk sisu så är alla som provkört och testat Lynxen skinande överens om att den utger ett starkt habegär.
Skulle det vara någonstans där den drar ett kort strå så är det som familjemaskin. För att lösa dragbiten krävs en aning komplicerad lösning, och då försvinner också det smidiga i att ha ett kortare chassi.