Sledtrax testar
SKI-DOO FREERIDE 850 TURBO R 146 – EN MASKIN ATT MINNAS!
Säsongen börjar sakta men säkert rundas av och undertecknad är precis hemkommen efter ännu en långhelg i fjällen. Merparten av tiden har spenderats bakom styret på vår långtestmaskin Ski-Doo Freeride 850 Turbo R 146”, en maskin som minst sagt satt guldkant på den gångna vintern. Efter en säsong med allt från djup kall lössnö till tung vårsnö känns det nu läge att knyta ihop säcken. Har Freeriden levt upp till förväntningarna och vad har egentligen stuckit ut mest under vintern? Det ska vi reda ut nu.

En vinter med både puder och utmaningar
Den här säsongen har verkligen bjudit på variation. Vi har hunnit köra i riktigt djup snö där både maskin och förare fått bekänna färg ordentligt, men också i mer varierande förhållanden där den lösa snön snabbt bytts ut mot kramsnö och tyngre underlag. Det här ställer inte bara krav på maskinen utan även på föraren som snabbt måste lägga om körstil beroende på vad dagen erbjuder. Just den bredden tycker jag ändå har varit en tydlig styrka hos Freeriden. Den känns lekfull och lätt att tycka om i flera typer av förhållanden samtidigt som den inger ett tydligt förtroende bakom styret.
När vintern visat sig från sin bästa sida med djup snö och stora öppna ytor har Freeride Turbo R verkligen fått visa vad den går för. Den är kanske inte fullt lika rapp och gassnabb från start som sin lillebror 850 N/A men j.vlar vad den levererar kraft när turbon väl börjar jobba.

Turbo som aldrig slutar mata på
Under den gångna helgen tog vi oss upp mot norska gränsen där fjällen öppnar upp sig mer och bergen blir större, här blir klättringarna både längre och mer utmanande. Det är också här man verkligen märker skillnaden med turbo. Ski-doo Freeride Turbo R tappar aldrig varv och slutar aldrig att mata på. Där höjden börjar stjäla kraft från andra maskiner fortsätter denna att leverera med samma sång. Som jag skrev i tidigare artikel klarar denna skoter betydligt brantare klättringar än vad undertecknad egentligen är helt bekväm med. Har du bara med dig fart in i branten och låter motorn sjunga ut klättrar den ruskigt bra och väldigt brant.
Någonstans mitt under säsongen valde vi att byta variatorns primärfjäder till en lite hårdare för att höja inslagsvarvet något. Det här upplevde jag gjorde skillnad på helhetsintrycket, maskinen blev ytterligare lite busigare och svarade bättre på input från högertummen. Det här är något som uppskattas när man vill ha en mer alert känsla i teknisk och busig körning, om det gör någon egentlig skillnad på prestanda är en annan sak men känslan blir annorlunda.

Det här gillas!
Generellt gillar jag balansen i maskinen väldigt mycket. Den känns stabil på skrå, lätt att placera sig på och riktigt rolig att både klättra och busa med. Nu under våren har även dämparna imponerat, det är smidigt att snabbt kunna klicka upp dem när man ska köra stökigare led eller leka lite mer aktivt med hopp och dropp. Är det enkelt att justera gör man det!
Den stora displayen förtjänar också ett extra omnämnande. Den har varit uppskattad under säsongen och ger tydlig information direkt till dig som förare. Att till exempel kunna hålla koll på hur mycket turbon laddar är både roligt och intressant, men kanske ännu mer användbart är möjligheten att se remtemperaturen live. När man provocerar maskinen mycket med långa rullekörningar eller lek uppför samma backe flera gånger byggs det snabbt värme i både drivlina och motor, då är det grymt skönt att ha koll på läget.
Kartfunktionen via BRP GO! appen är ytterligare ett plus som uppskattats under säsongen, tydlig överblick och bra detaljer. En annan sak som förvånat är faktiskt bränsleförbrukningen. Jag hade förväntat mig att denna maskin skulle vara betydligt törstigare än den faktiskt visat sig vara. Trots riktigt tunga dagar har vi kunnat köra tillsammans med maskiner utan turbo en hel dag utan att behöva bryta för tankning.

Finns det något att önska mer av?
Det finns alltid detaljer att fundera kring. Jag hade nog trott att maskinen skulle poppa upp lite bättre än vad den faktiskt gjorde under kalla dagar i djupsnö och tät granskog. Med lite grundfart och bra mattspin tar sig Freeriden fram mer än tillräckligt bra, det råder ingen tvekan om det. Men just från stillastående har den i vissa fören fått kämpa något mer innan farten väl hittats.

Våra slutord
När vi nu ska summera säsongen är känslan slående, jag är riktigt nöjd med årets långtestmaskin. Ski-Doo Freeride Turbo R 146” är både grymt lekfull och rå på samma gång, en kombination som är lätt att tycka om! Den fungerar dessutom bättre på led än många andra lössnömaskiner, något som faktiskt är viktigt på denna sida pölen där ledkörning ofta blir en naturlig del av en dag bakom styret. För mig och min partner är säsongen dock inte riktigt över än. Några svängar till fjälls väntar fortfarande innan vi är redo att skiljas från varandra och välkomna sommaren. Se till att hänga med på sommarens alla äventyr!
Försäkra din Snöskoter via SVEDEA
Se några SledtraxTV
Gillar ni kläderna? Kika in TOBE OUTERWEAR
Läs mer fakta hos SKI-DOO
Kontakta din lokala LYNX handlare:










