Kontakta oss

Sledtrax

Reportage

MÅNADENS PROFIL NICKLAS LARSSON

I Arvidsjaurs djupa skogar hittar vi en kille som lever för naturen. Är han inte ute och kör skoter så är han antagligen och jagar, i garaget, eller på något annat motordrivet fordon. Han är inte rädd för att sticka ut hakan varken på nätet eller bland folk och för tillfället är han en av ambassadörerna för Yamaha. Följ med då Sledtrax träffar Nicklas Larsson.

FOTO: JOHAN HISVED

Nicklas är uppvuxen i en liten by ett par mil utanför Arvidsjaur. Tillsammans med sambon har har han renoverat huset som hans farmor bodde i. Där bor de nu tillsammans med sin dotter.

Till vardags jobbar Nicklas inom försvarsmakten och när han väl jobbar så är det dygn i sträck, vilket sedan innebär mycket fritid för att kunna ägna sig åt fritidsintresset skoterkörning så mycket som möjligt. Under hösten när snön inte finns tillgänglig håller sig Nicklas sysselsatt med älgjakt och i hundgården står fyra älghundar och ett par sällskapshundar som alla skall ha rastning. Han är mest igenkänd för sitt ambassadörskap för Yamaha, men många vet även vem han är på skoterforum där han inte räds att lägga näsan i blöt, ge gliringar eller ifrågasätta. 

Nicklas Larsson

Hur kom du i kontakt med skoteråkningen? 

Mina absolut första minnen från skoterkörning var tillsammans med farfar ute i skogen. Jag var fem eller sex år gammal och fick följa med och dra fram timmer. Det roliga med det hela var att för farfar fick jag ofta köra. Min första egna skoter var en Ski-doo Everest 340 och den fick jag vid 10-års ålder. Här väcktes intresset rejält för skoteråkning. 

Vi återgår till Skoterforum för att reda ut det där med provocerandet, vad grundar det sig i ?

Det är väl egentligen skepsismen gentemot fyrtaktsmaskiner. Många skriver nedlåtande saker om exempel Sidewinder M-tx, men har inte ens suttit på en. Jag ser att folk som gärna klankar ner åtminstone tar en provtur. Alla kommer inte att gilla den, så är det bara, men det är mest troligt för att man inte klarar av att hantera effekten. 

FOTO: JOHAN HISVED

Hur blev du Yamaha-ambassadör?

Våren 2015 blev jag tillfrågad om jag var intresserad av att prova en demomaskin från Yamaha för att se om det kunde vara intressant att köra för märket. Sagt och gjort, demon som var en Viper M-tx av nästa års modell anlände under våren. Den visade sig ha potential och kändes intressant så jag hoppade på tåget. Till 2016 monterade vi turbo på vipern och modifierade ganska friskt. Nu när turbo är standard och maskinen har dom rätta grejerna från fabrik behövs inga större ombyggnationer.

Du saknar aldrig 2-taktmaskiner?

Visst kan jag göra det. I efterhand så måste jag säga att hålla full gas, och länge, är riktigt roligt. Min sambo kör en Polaris Sks 800 Axys och det händer att jag testar den. Det går att hålla full gas ute i djupsnö hur länge som helst. Gör jag det med Sidewindern mer än ett tiotal sekunder där det inte är riktigt brant, eller massvis med snö så börjar det gå riktigt riktigt fort! Det är en helt annan körteknik, men allt har sin tjusning.

Nicklas Larsson

Du samarbetar med Modshop och Speedtech Adrenaline, berätta?

De hade ett bra variatorkitt till Yamaha men jag kände att det fanns ytterligare potential att hämta. Sagt och gjort så satte vi igång med att testa det ytterligare. Vi trixade och mixtrade och till min hjälp hade jag Magnus Wännman, ägare av Modshop och Jesper Lundmark som också är ambassadör för Yamaha. Det lyckades och kittet är nu i dag en stor säljsucce för Modshop.  

Vilka är dina sponsorer?  

Yamaha, Fxr, Fxr-shoppen och Modshop.

Häftigaste skoterminnet?

Ett av dom häftigaste minnena jag har är när jag och några polare prickade rätt med bokning av stuga uppe i Vouggatjolme. Det hade snöat bra mycket över metern på bara ett par dagar. Dalgångarna var fulla med snö och vissa ställen bjöds det på över tre meter med bara puder. Den skoterkörningen går minst sagt till historien. 162 tum lång maskin med över 200 hästar satt som ett smäck. Att det var blåfågel de dagar vi var där gjorde inte saken sämre.

En annan grej som också utmärker sig, även det från Vougga fast på våren. Det var en polare som kom skråandes och helt plötsligt bara var borta. Vi stod en bit nedanför och såg bara skotern. Vi började titta mot himlen, men så galet kunde det ju inte vara. Vi hörde hur han skrek, förvånade blev vi när det visade sig att han glidit in i ett djupt hål i backen och kilat fast, lyckligtvis utan att skada sig men det var en skärrad polare vi drog upp. 

Hur får vi en hållbar skoteråkning i framtiden?

Samförstånd, att respektera varandra, djur, natur och att inte leva om mer än vad vi behöver. Tomma skrikburkar är något som vi absolut inte behöver. Viktigt är även att vi respekterar förbudsområden, och andra som nyttjar naturen.

Vad är kommande mål med skoterkörningen?

Att köra sönder så lite som möjligt (skratt), träffa likasinnade och diskutera är alltid roligt, utvecklas som förare samt hjälpa andra att utvecklas. Sen vill jag givetvis köra så mycket som möjligt.

Läs fler Månadens Profil

Läs mer om Yamaha

Fortsätt läs

Mer i Reportage

Facebook

Populär läsning

Instagram

Till toppen